artikel från NTi samband med att jag fyllde 90 år

 

Jag hittade artikeln från NTi samband med att jag fyllde 90 år så den kan ni få läsa här nu.


I långa loppet är det Gryt som gäller

"Det är inget skryt. Men jag bor i Gryt". Den dekalen skulle sitta fint på Sixten Magnussons bil. Under hela sitt 90-åriga liv har han bott och verkat i Gryt. Och trivts.

Vem: Sixten Magnusson

Vad: Fyller 90 år i dag

Firar: I Gryts bygdegård

I dag blir det öppet hus i bygdegården, där han för övrigt träffade sitt livs stora kärlek, frun Anna-Maria Magnusson. Det var under en av de otaliga danstillställningarna, arrangerade av Jordbrukareungdomens förbund, JUF, som kärleken slog till. Allt medan andra världskriget rasade utanför den svenska gränsen.

- På den tiden var det fart i bygden. Vi kunde räkna in runt 300 föreningsmedlemmar. Men det handlade inte bara om nöjen. Det fanns också möjligheter att förkovra sig. Men också tävlingar. Hade vi inte haft JUF, så vet jag inte vad vi skulle ha gjort, säger Sixten Magnusson som började arbeta i familjens jordbruk 12 år gammal.

Agrara framgångar
Prästgården 1:1 - eller mer obyråkratiskt - Forshem, heter gården, som hans pappa började arrendera av kyrkan 1921. Det var samma år som Sixten tog sina första stapplande steg i Grytsmyllan. Allt eftersom stegen blev stadigare och längre och åkrarna mer välbekanta, fasades han in i arrendegårdens arbete.

- Det slutade med att jag och min bror Bertil övertog arrendet 1949. Jag funderade faktiskt aldrig på något annat jobb.

Det var en högst kunnig och på många sätt erfaren Sixten Magnusson som axlade ansvaret för kyrkans egendom. Förutom flera års arbete i familjejordbruket, som för övrigt brodern Bertil lämnade 1955, hade han också med framgång tävlat i ett flertal agrara tävlingar, vilka i dag ter sig aningen egendomliga. De ligger i vart fall ljusår från olympiska discipliner.

- Inom JUF hade vi arbetstävlingar, men också tävlingar i rotfruktsgallring och potatisupptagning. 1940 blev jag för övrigt östgötamästare. Mitt potatisland utsågs till länets bästa.

Och länet skulle visa sig ha stor betydelse i ett annat sammanhang, nämligen när kärleken skulle beseglas mellan Sixten och Anna-Maria

- När vi förlovade oss cyklade vi Östergötland runt på tandem. Själva förlovningen skedde på Omberg i ett tält, berättar 90-åringen, medan frun dukar upp hembakat på köksbordet.

Baddare på traktor
I det magnussonska hemmet ger vedspisen ifrån sig ett hemtrevligt sprakande och utanför fönstret ligger Kyrkviken täckt av is och snö. Från fönstret kan han se sin forna arrendegård, som han lämnade vid 60 års ålder.

Då hade han och frun Anna-Maria brukat Forshem i 30 år. Drygt 63 tunnland mark, en lagård och en massa djur hade varit basen för försörjningen inom familjen, som också utökades med fyra barn.

- Anna-Maria jobbade mycket i lantbruket. Hon var en baddare på att köra traktor, säger Sixten Magnusson, som har varit vittne till jordbrukets mekanisering.

- Under min tid försvann hästarna när traktorn kom in i bilden. Men även den automatiska utgödslingen gjorde arbetet lättare.

- När pappa tog över gården hade vi 13 arbetshästar, tillägger mannen som inte fick nog av det slitsamma arbetet i jordbruket.

Lopp på lopp på lopp
Den spenslige Sixten Magnusson har nämligen en idrottsbakgrund som heter duga. Eller vad sägs om 11 Vasalopp, 7 Vättern runt och 2 Lidingölopp?

Så det blev ingen Svensk klassiker?

- Nej, jag deltog aldrig i någon Vansbrosimning. Man tvingas hålla på för länge i vattnet. Jag skulle ha frusit som en hund, säger mannen vars fysiska förmåga har varit enastående.

Så sent som förra året deltog han i Vasaloppets kortare distans - Kortvasan. I år skulle det också ha skett. Med det klaffade inte.

- Nej, jag har ett klaffel på hjärtart, vilket begränsar min fysiska förmåga, förklarar mannen som klämt lagg i fädernesspåret.

Men det är framför allt orienteringen, som han vurmat mest för, vilket under senare år även har fört honom till flera av kommunens skolor, där han har undervisat i ämnet och även varit ledare för det praktiska skärmletandet i skogarna

Jo, i brandkåren också
Gryt är känt för sina otaliga föreningar. Sixten Magnusson är, eller har varit, medlem i de flesta. Att räkna upp dem skulle ta alldeles för stor plats. I stället försöker vi pricka in en förening som han inte varit med i. Vi går bet. Så vi drar till med kyrkokören och brandkåren.

- Jodå, där har jag också ingått.

Lagom är bäst
Mr Gryt har aldrig varit de yviga gesternas man. Snarare lugnet själv och när vi ber makan karaktärisera Sixten med ett enda ord blir det "envis". En god karaktärsegenskap, som har bäddat för fina resultat både inom lantbruket och idrotten. Ja, faktiskt även inom teater och folkdans, som han också har sysslat med.

Nu har han med ålderns rätt dragit ner på tempot och i dagar som dessa följer han OS. Men nutidens idrott svarar inte riktigt mot hans uppfattning om idrottsutövning.

- Vi tränade inte så frenetiskt. Tog det inte så allvarligt på den tiden.

"Lagom är bäst", anar man att Mr Gryt tänker, vars framgångar inom arenaidrotten bland annat har utmynnat i ett junior-DM i stav, som tog honom över 3,10 meter.

Skriven av
Bo Cederqvist 0123-516 68 bo.cederqvist@nt.se