orientering

Den sport jag hållit på med mest är orientering. Det var mina storebröder Börje och Sune som började orientera med Valdemarsviks IF när jag var 11 - 12 år. Då blev jag lite intresserad och ville hänga med dem. Och så började mitt stora intresse.


Vi sprang för VIF fram till 1942, då Gryts IF återbildades.
Den största orienteringsklubben när jag började orientera var annars SGU, Sveriges Godtemplar Ungdom. De hade sina största framgångar i slutet av 30-talet då de vann budkavlen 3 eller 4 år.

1946 bildades Hammarkindspojkarna. Som man kan höra på namnet var det bara pojkar med i början men så småningom kom flickorna och ville vara med och orientera och då bytte vi namn till HOK, Hammarkinds OrienteringsKlubb

1952 hade vi i HOK vår största framgång i 10-mila som gick någonstans i skogarna söder om Stockholm.. Vid 2 växlingar ledde vi men till slut kom vi på 11:e plats, 20 minuter efter Nais som blev 10:e lag.

Första sträckan sprang Sture Magnusson och Hasse Magnusson sprang 2:a sträckan och växlade som nummer 5.
Ragnar Hermansson och Gusum-Lasse ledde sina sträckor men 5:e sträckan hade en skum kontroll så hela täten sprang bort sig. Trysberg, Robertsson och Vester var också med i laget. Efter sträcka 8 lämnade Elving Magnusson öcer till mig som 11:e man. Jag bommade lite och växlade sedan över till Bertil som 16:e lag. Bertil sprang slutsträckan och lyckades avancera till 11 plats.

Under många år var orienteringen mitt bästa sätt att koppla av från arbetet i lantbruket.